Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet..

In studying the art of Counterinsurgency Warfare we are usually inclined to the reading of several books regarding this matter. Because of this some writers have the power to influence the minds of the reader. This can be of great benefit since it enables information sharing and for the reader a chance to learn from the triumphs, but also mistakes of others. However each writer is the creation of the time and context under which he existed. Because of the wheel of time certain things change, and because of the context a myriad of factors came into play affecting the outcome and product of the doings and thoughts of that specific occurrence.

Svensk massmedia rapporterar sällan om orsakerna till de många väpnade konflikter som förekommer i vår omvärld. Uppsatsens huvudsyfte är att med hjälp av Barry Buzans hot-teori om hot mot en stat analysera vilka olika hot som orsakat den väpnade konflikten på Sri Lanka. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på den tid då Storbritanien koloniserade ön samt efterkolonial tid när landet blev självständigt. Delar av förkolonial tid beskrivs och analyseras för att skapa en bild av hur landet fungerade innan koloniseringen. Uppsatsen visar att britternas kolonisation påverkat konflikten och att britternas kolonisering och förändring i försörjningsbalansen är en av orsakerna till uppkomst av konflikt mellan huvudparterna.

Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag..

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

Det har i Colombia sedan 1960-talet pågått en konflikt mellan regeringen och olika väpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svårlöst.Vi har utgått från Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvårat en konfliktlösning.De väpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frångått sin ideologiska målsättning, då de tjänar på att upprätthålla konflikten. Vidare har våldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring där erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekämpning av de väpnade grupperna har förändrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekämpningen av terrorism.

I Colombia idag råder det efter nästan 50 år fortfarande inbördeskrig mellan vänsterorienterade gerillor, paramilitärer och den colombianska staten. Colombia har också stora problem med droghandeln. Konflikten och droghandeln är djupt förankrade i varandra. För att få ökad förståelse i detta samband belyser denna uppsats situationen med hjälp av teorin om nya krig. Denna teori tar fäste på krigsekonomins betydelse i de nya typerna av krig.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström..

Denna uppsats är en fallstudie av upplösningen på konflikten på Nordirland. Den söker med hjälp att teoribildningarna kring ?track two diplomacy? och underrättelsetjänst utröna vilken roll ?track two diplomacy? spelade för fredsprocessen på Nordirland, och om underrättelsetjänst krävs för denna form av diplomati i polariserade konflikter ska kunna verka.Konflikten på Nordirland var en mycket polariserad och långdragen. I fredsprocessen har track two diplomacy varit förekommande, och i konflikten var underrättelsetjänsten en utmärkande faktor, detta gör Nordirland till en god fallstudie.Studien visar att utan track two diplomacy hade inte fredsprocessen givit så goda resultat som det reella. Samt att underrättelsetjänsten genom MI6 officeraren Michael Oatley haft en viktig roll för denna diplomati, genom att skapa och utnyttja kontakter med IRA vilket ledde arbetet till konkreta diplomatiska resultat.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte är löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien är en Protracted Social Conflict, får vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgå. När dessa är tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella fredsbyggandestrategierna, vilka inte är tillräckliga i en sådan komplex konflikt. Detta framförallt på grund av att de traditionella fredsbyggandestrategiernas mål snarare är att bygga en liberal markandsdemokrati snarare än fred. För att komma till en lösning krävs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta är dock något som måste ske frivilligt och på folkets egna premisser..